Magiska l’hôtel Dieu i Beaune

Efter att vi lämnat Karlsruhe på morgonen och hunnit med trolljakt i Schwarzwald och Petit-Venise i Colmar så hamnade vi i Beaune för övernattning. Vi anlände till vårt hotell på kvällen och efter ett snabbt besök på matbutiken för att inhandla morgondagens frukost var det dags för oss att boka boende för våra fem nästkommande nätter. Vi ville ner till solen och medelhavet, så mycket visste vi. Efter några timmars letande och velande, ville vi ha eget hus via airbnb eller ville vi ha hotell, kom vi fram till att vi skulle sätta barnens behov före våra egna och gav upp drömmen om vin på terassen i solnedgången och bokade en campingstuga i ett komplex med vattenland och lekpark. Efter det kunde vi sova gott.

Förmiddagen efter var det dags att utforska Beaune under de timmar vi hade innan utcheckning. Vi promenerade längs mysiga små gränder och över cafeprydda torg tills vi nådde vårt mål, l´hôtel-Dieu eller om man vill Hospices de Beaune. På detta fantastiska museum får man vandra omkring bland gamla byggnader från mitten av 1400-talet och ta del av dess historia. Ett museum som man ej bör missa om man besöker Beaune. Till och med barnen tyckte att det var intressant, ja åtminstone en mer än den andra!

Efter museibesöket fanns det inte tid för mer än en kaffe och en croissant innan det var dags att checka ut, packa bilen och dra vidare fem och en halv timme söderut, med destination sol och bad.

DSC_0837

Ett av många torg i Beaune

DSC_0847

Beaune

DSC_0882

Ingången till museet L’hôtel Dieu i Beaune

DSC_0849

Imponerande byggnad, L’hôtel Dieu, Beaune

DSC_0852

L’hôtel Dieu, Beaune

DSC_0871

Den 3årige museibesökaren

DSC_0859

Detaljer på L’hôtel Dieu, Beaune

DSC_0884

förmiddags karusell i Beaune

Det vi hade önskat mer av under vår vistelse i Alsace och Bourgogne var att se de vidsträckta vinodlingarna och dessutom prova några av de lokala specialiteterna. Det hanns inte med på just denna resa men förhoppningsvis kommer vi tillbaka till detta område av Frankrike i framtiden och tar revansch på vinet (och osten).

//Anna-Stina

 

Colmar

På vår väg mot södern, passerade vi dag fem igenom Alsace i östra Frankrike strax efter att ha varit i Schwarzwald. Det blev något av en omställning att gå från 140 km/h på Autobahn med perfekt reglerad trafik till 110 km/h med totalt godtyckliga fransoser på vägarna. Vi tog sikte på staden Colmar inte långt från motorvägen eftersom den verkade representera regionen väl och hysa ett kanalområde kallat Petit-Venise, lilla Venedig. Liksom när vi stannade till i Heidelberg, var planen att åka ytterligare en bit under kvällen och sova i en annan stad, i detta fall Beaune nere i Bourgogne. Colmar var väl värt ett besök. Staden är ultrapittoresk, det känns nästan som om amerikaner skulle ha designat den gamla stadskärnan efter hur de tror och fantiserar om att Europa ser ut. Hundratals färgsprakande korsvirkeshus trängs längs små kanaler kantade av restauranger och glasskiosker. Precis bredvid detta område låg dessutom en blygsam men uppskattad lekplats där barnen kunde springa av sig. Middag kunde vi köpa i den trevliga lilla saluhallen som ligger i centrum. I bilen på väg från staden kunde vi konstatera att i nuläget får vi alla bäst matro av att äta matsäck i bilen, lika bra att resignera inför det faktum att barnen är lite små för att njuta av regionens restauranger.

DSC_0785

Colmar

DSC_0789

Colmar

DSC_0793 (1)

Colmar

DSC_0794

Colmar

DSC_0821

Colmar

DSC_0835

Colmar

DSC_0802

Petit-Venise i Colmar

DSC_0817

Petit-Venise i Colmar

DSC_0820

Petit-Venise i Colmar

DSC_0826

Lekplatsen i Colmar

DSC_0831

Saluhallen i Colmar

//Marcus

Trolljakt och en spritig tårta i Schwarzwald

Under dag fem ner mot södern passerade vi mytomspunna Schwarzwald, området känt för Schwarzwaldtårta, gökur och den oförglömliga åttiotalsserien Die Schwarzwaldklinik. Schwarzwald är som hämtat ur turistbroschyren, eftersom vi susade fram på motorvägen bredvid kände vi oss nödgade att insupa skogsluften på nära håll. Vi tog av vid Freiburg och körde rätt in mot skogen lite på måfå. Min plan var att 1. Vandra några steg i skogen, och 2. Att äta den traditionella tyska måltid som förvägrats mig i Hamburg, Goslar och Heidelberg. Innan försökte jag preppa barnen med halvlögner som att ”Svarta skogen är känd för troll och sagodjur” och att vi måste pröva den berömda Schwarzwaldtårtan som vi säkert kan få till efterrätt.

Efter att ha kört in på en liten skogsväg, parkerat, klivit ut och konstaterat att det var 13 grader ute valde halva gruppen att stanna kvar i bilen. Således fick jag och Ivan 3 år bege oss ut för att, som Ivan trodde, jaga troll. Vi fick därmed en tur in i skogen på någon halvtimme. Nästa utmaning var att äta tysk mat, vilket man kan tycka borde vara en självklarhet i Tyskland, dock inte med två handgranater i baksätet. Efter många om och men hamnade vi till slut på ett perfekt Gasthaus. Genom att ha med treåringens samtliga leksaker, stryka alla medhårs och turligt nog hitta barnvänliga schnitzlar, kunde den tyska måltiden till slut inmundigats med öl och Spätzle och hela konkarongen. Vi hade dock missat att en Schwarzwaldtårta dryper av körsbärslikör, så barnens belöning blev något av ett antiklimax, men då hade jag redan ätit upp min tyska måltid. Marcus vs. Bilresan: 1-1.

DSC_0729

Vacker vy i Schwarzwald

DSC_0731

Schwarzwald

DSC_0742

En av många byar vi körde igenom i Schwarzwald

DSC_0741

Schwarzwald

DSC_0750

magiska ”trollskogen” i Schwarzwald

DSC_0771

Ivan på trolljakt i Schwarzwald

DSC_0775

Schwarzwald

//Marcus

Heidelberg, Tyskland

Ganska snart på vår bilresa genom Europa insåg vi att bilsemester och regn är en dålig kombination, i synnerhet när man har två små hyperaktiva barn bak i bilen. Vi ställde därmed in siktet där solen dök upp på väderkartan, på franska sydkusten lovades just detta och därför bar det av söderut. På vår väg genom Tyskland mot Medelhavet passerade vi den charmiga universitetsstaden Heidelberg under vår fjärde dag på resande fot.

Heidelberg är en otroligt pittoresk stad, åtminstone den gamla stadskärnan som ligger vid Neckarflodens strand. Pastellfärgade korsvirkeshus kantar kullerstensgator med mysiga caféer och restauranger. Staden har en väldigt internationell prägel då universitetet är populärt över hela världen. Vi spenderade en eftermiddag här men eftersom vi ville tillryggalägga ytterligare några mil under dagen hamnade vi på kvällen i den klart mindre mysiga staden Karlsruhe, som dock hade billigare hotell. I Heidelberg parkerade vi i parkeringshus nära universitetet, klart värt några euro extra när bilen är full av packning.

Kapitalfelet vi begick under Heidelbergbesöket var att strunta i att ta en paus vid en lekpark vi passerade på vägen in till staden. Den uppdämda energi som en treåring och en femåring alstrat under fyra timmars bilresa briserade således ungefär fem minuter efter att vi parkerat. Mina drömmar om att äta en grandios traditionell tysk måltid (som förstördes av en treårings psykbryt kombinerat med ösregn i Hamburg) krossades därmed snabbt och istället fick maten nödtorftigt inhandlas på ett café nära Karl-Theodor Brücke, mer känd som Alte Brücke. Som vanligt under denna bilresa lämnade Heidelberg en känsla av att man skulle vilja spendera mycket mer tid där i lugn och ro (d.v.s. i den avlägsna framtid barnen blir så pass stora att restaurang och museibesök inte känns som att jonglera med handgranater). Marcus vs. Bilresan: 0-1.

DSC_0679

Trip, trap, trull på väg till Alte Brücke i Heidelberg

DSC_0673

Alte Brücke i Heidelberg

IMG_4410

Utsikt över Heidelbergs slottsruin från Alte Brücke

DSC_0690

Heidelbergs slottsruin

DSC_0712

Ingången till Alte Brücke

DSC_0714

”Turistgatan” vid Alte Brücke

DSC_0677

Vackra gator och byggnader i Heidelberg

DSC_0722

Vackra gator och byggnader i Heidelberg

DSC_0724

Fina barn med mycket spring i benen

 

//Marcus

Ett stopp i Goslar, Tyskland

Ända sedan vi köpte våra guideböcker i maj så har jag velat besöka Goslar. Bilderna på de oändligt många korsvirkeshusen, 1500 stycken vilket är flest i Tyskland, lockade mig. Det visade sig att det var exakt så fint och mysigt som jag inbillade mig, en riktig liten sagoby. Dessutom är staden lagom stor med sina cirka 47 000 invånare. Vi anlände vid 17-tiden på eftermiddagen och eftersom barnen suttit i bilen mer än tre timmar i sträck så begav vi oss till en park så att de kunde springa av sig. Vi hittade in fin lekpark längs Okerstrasse, i närheten av Das Breite Tor, som i sig är värda ett besök.

DSC_0613

Gatan som leder fram till Das Breite Tor

DSC_0626

Das Breite Tor

DSC_0623

Lekparken i närheten av Das Breite Tor

DSC_0621

Lekparken i närheten av Das Breite Tor

Hotellet som vi bodde på låg mitt i gamla stan, precis vid Marktplatz, vilket var ett toppenläge med nära till allt.

Efter en god natts sömn vaknade vi till en mulen himmel. Det stoppade oss dock inte utan på med regnställ (både byxor och stövlar denna gång till skillnad från i Hamburg). Jag och Sonja gick på stadsvandring medan Marcus och Ivan gick till lekparken. Det finns gott om museum i Goslar för den som är intresserad och har tid, men vi hann bara gå omkring och titta på de fantastiska byggnaderna innan det var dags att packa in bilen och bege sig söderut. Precis när surfbrädorna spändes på taket så började regnet att falla.

DSC_0643

Marktkirche Sankt Cosmas und Damian

DSC_0628

Underbara gator i Goslar

DSC_0638

Ett vackert hus nära Marktplatz i Goslar

DSC_0649

Sonja utanför Goslar Cathedral Domvorhalle

DSC_0658

Mysiga restauranger i Goslar

DSC_0659

Lutande gamla hus i Goslar

//Anna-Stina