Porto med barn

Den första stad vi besökte i vårt nya ”hemland” var Porto. När vi någon dag tidigare bestämt vilken rutt vi skulle ta genom Portugal debatterade vi om vi skulle undvika Porto, vilken är Portugals andra största stad, just på grund av dess storlek. Stora städer kan ju ibland kännas jobbiga att ta sig an med små barn. Men som tur var så bestämde vi oss att spendera en dag och natt i denna, som det sedan visade sig, helt underbara stad.

Att bo på hotell i Porto är rätt så dyrt. Nu bodde vi i och för sig på ett fint fyrstjärnigt hotell, men i utkanten av centrum och det var absolut det dyraste av alla hotellrum vi bott på under vår resa genom Europa.

Då vi återigen inte visste någonting om den stad vi skulle spendera dagen i frågade vi efter en karta i receptionen och det viktigaste av allt, vart ligger närmsta lekpark? Vi begav oss ut strax efter klockan tolv och promenerade in mot stadens centrum. Den angivna lekplatsen låg längs vägen men den blev ratad efter endast några minuters lek för att den inte var tillräckligt stor.

DSC_0488

Den ”lilla” lekparken i Porto

Väl inne i de mer centrala delarna av Porto började dess riktiga karaktär att ta form. Smala, branta kullerstensgator kantade med färgglada fasader och historiska byggnader. Allt i en otroligt skön mix tillsammans med floden Douro som dyker upp lite här och där från olika miradouros (utsiktplaster) runt omkring i staden.

Vad har då Porto att erbjuda? Jo bland annat detta!

Promenera

Det som karaktäriserar Porto mest är dess höjdskillnad vilket leder till att man på vissa ställen får gå i branta trappor för att ta sig upp. Vi drog runt på en fullpackad barnvagn, tack och lov storleken mindre, men det var ändå vissa stunder tillräckligt ansträngande. Hade barnen varit mindre och vi hade haft en dubbelvagn så är jag inte säker på att vi hade tagit oss fram på alla trånga och branta gränder. Turligt nog tycker vår femåring om att gå och när vi summerade den totala sträckan på kvällen visade det sig att vi promenerat hela åtta kilometer upp och ner genom Porto. Heja Sonja!

DSC_0562

Den promenerande familjen i Porto

DSC_0564

Trånga och mysiga gränder i Porto

DSC_0572

Gamla, vackra byggnader i Porto

DSC_0499

En sluttande gata i Porto

IMG_4791

Så här såg det ut på många ställen i Porto

DSC_0680

Upp och ner i hela Porto

Ponte Luís I – bron med utsikt

Bredvid Sé do Porto, den stora katedralen ligger bron Ponte Luís I, från vilken man får en fantastisk vy över Duorofloden och de närliggande kvarteren. Det går att promenera över bron men var försiktig för titt som tätt kommer det spårvagnar körande i båda riktningarna.

DSC_0524

Utsikten från bron Ponte Luís I

DSC_0522

Utsikten från bron Ponte Luís I

DSC_0518

Utsikten från bron Ponte Luís I

DSC_0515

Väggmålning vid bron Ponte Luís I

Sé do Porto – Porto-katedralen

En av de äldsta och mest besökta sevärdheterna i Porto är Sé do Porto, den ståtliga Katedral som byggdes mellan 11- 1200-talet. Vi gick dock aldrig in i Katedralen utan nöjde oss med att beskåda den från utsidan. Det räckte gott och väl när vi hade två små barn med oss.

DSC_0510

Sé do Porto, den berömda Porto-katedralen

DSC_0560

Sé do Porto, den berömda Porto-katedralen

DSC_0548

Sé do Porto

DSC_0549

Vackra detaljer på Sé do Porto

World of Discoveries

Om man är i Porto tillsammans med barn så är ett givet val ett besök på World of Discoveries. På detta museum får man lära sig historien om de portugisiska upptäcktsresarna. Höjdpunkten på museet är att man får åka en båttur i sakta mak, genom uppbyggda länder och platser samtidigt som man får historien berättat för sig genom hörlurar. Lite som spöktåget fast utan spöken och med portugisiska upptäcktsresande och soldater istället. Både barnen och vi vuxna tyckte detta var superkul!

DSC_0624

Utanför World of Discoveries, Porto

DSC_0576

Ivan beundrar skeppen inne på World of Discoveries i Porto

DSC_0615

Båtturen inne på World of Discoveries i Porto

DSC_0613

Båtturen inne på World of Discoveries i Porto

DSC_0607

Båtturen inne på World of Discoveries i Porto

DSC_0618

Båtturen inne på World of Discoveries i Porto

 

Jardim Do Palacio Do Cristal

De flesta som reser med barn vet hur viktigt det är med lekparker. Porto var inget undantag. Efter vårt besök på World of Discoveries skulle vi ta oss upp till Jardim Do Palacio Do Cristal där vi visste att det fanns en lekpark. På kartan såg avståndet inte mycket ut för världen men verkligheten såg annorlunda ut. Efter ett stort antal branta trappsteg samt slingriga, smala kullerstensgator var vi äntligen framme vid Jardim Do Palacio Do Cristal.

Lekparken låg en bit in i parken och den var lyckligtvis tillräckligt stor för att barnen skulle kunna leka och springa av sig.

Om man besöker Jardim Do Palacio Do Cristal får man inte missa utsiktsplatsen där man kan skåda bron Ponte d’Arrábida.

DSC_0623

Utanför World of Discoveries i Porto

IMG_4792

Vägen vi klättrade från World of Discoveries till Jardim Do Palacio Do Cristal

DSC_0634

Vyn längs vägen upp mot Jardim Do Palacio Do Cristal

DSC_0661

Jardim Do Palacio Do Cristal i Porto

DSC_0654

Jardim Do Palacio Do Cristal i Porto

DSC_0658

Lekparken i Jardim Do Palacio Do Cristal

DSC_0657

Lekparken i Jardim Do Palacio Do Cristal

DSC_0648

Utsikt över Ponte d’Arrábida från Jardim Do Palacio Do Cristal

DSC_0653

Utsikt över Ponte d’Arrábida från Jardim Do Palacio Do Cristal

 

Ät Bacalhau

När du besöker Porto bör du ta seden dit du kommer och äta bacalhau, Portugals nationalrätt. Denna torskrätt är oftast otroligt god och vällagad, även på mindre finare restauranger. Portugiserna kan sin torsk helt enkelt.

Azulejos

Det fantastiska färgglada kakel som pryder var och varannan husvägg i Portugal kallas Azulejos och har blivit lite av en nationalsymbol för landet. Inget är det andra likt och man kan spendera en hel dag med att hänföras över dem. Porto är inget undantag när det kommer till Azulejos-klädda byggnader.

DSC_0500

Azulejos i Porto

DSC_0504

Azulejos i Porto

DSC_0667

Azulejos i Porto

DSC_0544

Azulejos i Porto

DSC_0503

Azulejos i Porto

DSC_0670

Azulejos i Porto

Vår Porto Bucketlist – vad hann vi inte med

  • Ta en båttur på Dourofloden
  • Klättra upp i Torre dos Clérigos
  • Portvinsprovning i Dourodalen
  • Ät mer god mat
  • Och säkerligen mycket mycket mer!

 

 

 

 

 

Psykbryt, skaldjur och en krockad bil i Santiago de Compostela

På vår väg genom Galicien kändes det som ett måste att passera Santiago de Compostela, den mytomspunna pilgrimsdestinationen sedan sekler tillbaka. Inte heller denna gång hade vi någon speciell plan eller intention, även om detta skulle bli min sista chans i Spanien att äta de fisk och skaldjur regionen är känd för. Således valde vi att anlända lagom till lunchtid och körde rätt in till ett centralt parkeringshus för att ta en titt på katedralen till vilken hundratusentals människor vallfärdar varje år.

Nu ville det sig så illa att vår treåring somnade på vägen in till staden och när det var dags att gå ur bilen vaknade han milt sagt på fel sida om huvudkudden. Med låga blodsocker bärande på en skrikande och vilt fäktande liten gosse försökte vi närma oss katedralen. Det visade sig i nuvarande tillstånd vara omöjligt varvid jag tog med mig Sonja och gick i förväg för att köpa något snabbt att äta till alla. Efter att ha beställt mackor i första bästa servering inser jag när de ska betalas att Stina har plånboken, vi får därmed vänta på eftersläntrarna. Och vänta. Och vänta. Till slut hör hela gatan plågade skrik ljuda på ett sätt som inte hörts sedan inkvisitionens glansdagar, Ivan har anlänt. Eftersom mackorna bestod av två skivor plastost på tre dagar gammalt bröd hjälpte de föga, så efter ytterligare en halvtimme av skrik kunde vi under tystnad med bleka ansikten gå vidare till katedralen.

Framme på torget blir vi varse att katedralen är under reparation och täckt av plast och byggnadsställningar. Vid det här laget känns det som vi vandrat pilgrimsleden fram och tillbaka. Vi går därmed in på en restaurang, barnen är för trötta för att bråka mer och beställer in vad som visar sig vara en helt förträfflig skaldjurstallrik. Plötsligt vädrar jag en vändning, det kanske blir en bra dag till slut det här, när vi kör ut ur stan och jag dristar mig till att yppa de magiska orden ”Det var väl trevligt det här hörrni ?!?” blir vi påkörda bakifrån av en skåpbil. Cirkeln är sluten.

DSC_0459

Den goda skaldjurstallrik som vi kunde avnjuta i Santiago de Compostela

DSC_0470

Santiago de Compostela

DSC_0467

Santiago de Compostela

DSC_0484

Santiago de Compostela

IMG_4759

Santiago de Compostela

IMG_4761

Santiago de Compostela

/Marcus

Med en magsjuk treåring genom Galicien

Jag vet inte vad det beror på att det bara är vår treåring som drabbas av kortare plötsliga magsjukor, vi kan ju inte skylla på skaldjuren eftersom vi fortfarande inte fått äta dessa. Det kan ha att göra med att han klättrar, kryper och gräver överallt och sedan envisas med att stoppa händerna i munnen. Magsjukeepisod två kom lagom när vi skulle lämna hotellet i Ribadesella för att köra vidare in i Galicien (vi vill passa på att be om ursäkt till den stackars hotellstäderskan). Vi fick därför planera resan till att bli så kort som möjligt och Stina fick strategiskt sitta inträngd bak i bilen och vakta med en kräkpåse som vi turligt nog tänkt på att ta med. Sammanlagt kräktes det två gånger i bilen innan vi kom fram till Viveiro på Galiciens nordkust där vi hade bokat hotell samma dag till ett förmånligt pris.

Själva staden såg vi inte mycket av eftersom hotellet låg i utkanten vid en magisk liten strand med utsikt över fjorden, men det var också det vi var ute efter i denna vackra del av Spanien.

Som kompensation för tjänstgörande kräkvakt fick Stina ta med Sonja upp till takrestaurangen medan jag och Ivan fick njuta av utsikten från hotellrummet. Allt blev bra till slut och vår treåring lärde sig att inte stoppa händerna i munnen någon mer gång. Tills nästa dag, då han glömt allt han lärt sig under gårdagen.

DSC_0779

Utsikt över staden Viveiro från vårt hotell

DSC_0819

Sonja och Viveiro

DSC_0822

Staden Viveiro i Galicien, Spanien

DSC_0824

Sonja njuter av utsikten 

DSC_0831

Utsikt över hamnen i Viveiro från vårt hotell

DSC_0833

Hotellets egna privata strand 

DSC_0776

Magisk utsikt från takrestaurangen på vårt hotell

DSC_0835

Utsikten från vårt hotellrum 

DSC_0785

Citroner i Viveiro

//Marcus

Ribadesella och vårt försök till att vara en kontinental barnfamilj!

Vackert belägen med Picos de Europa i söder och Atlanten i norr, ligger den mysiga badorten Ribadesella. Staden delas upp i två delar av floden Sella som har sitt inlopp här. Kort sagt kan man säga att stranden ligger på ena sidan och centrum med restauranger och butiker ligger på den andra.

Vårt hotell låg tillsammans med ett stort antal hotell utmed strandpromenaden vid Playa de Santa Marina. Här hittar man inte bara hotell, utan även ett stort antal lyxvillor som var igenbommade för säsongen. Vi kunde snabbt dra slutsatsen att sista delen av september inte var någon som helst turistsäsong men kunde samtidigt väl förstå hur mycket liv och rörelse och turister som besöker staden under högsäsong.

DSC_0721

Strandpromenaden vid Playa de Santa Marina i Ribadesella

DSC_0723

Strandpromenaden vid Playa de Santa Marina i Ribadesella

DSC_0766

Utsikten från vårt hotell i Ribadesella

DSC_0767

Utsikten från vårt hotell i Ribadesella 

Med tunga moln hängande över staden och de närliggande bergstopparna i Picos de Europa promenerade vi in till centrum av staden, över bron som förbinder de två delarna.

DSC_0741

Hamnen i Ribadesella med Picos de Europa i bakgrunden

DSC_0729

Ribadesella med Picos de Europa i bakgrunden 

DSC_0747

Ribadesella

DSC_0745

Ribadesella 

Vår plan hela dagen hade varit att äta en sen middag och låta barnen vara uppe lite längre än vanligt. Vi ville ta seden dit vi kom helt enkelt och vara lite laissez faire (fast på spanska). Vi hade under våra tidigare kvällar i Spanien insett att restaurangerna öppnade för kvällen någon gång då våra barn vanligtvis går och lägger sig.

Glada i hågen och inställda på skaldjur undersökte vi menyn på restaurang nr 1. Nog för att restaurangen var öppen, men priserna var inte riktigt vad vi hade räknat med. Vi gick vidare till restaurang nr 2. Menyn såg god ut och vi hade nästan slagit oss ner vid ett bord när Marcus frågade i all hast om de hade börjat servera mat. Nej, kl 20. Bara att gå vidare och leta. De följande restaurangerna hade antingen inte börjat servera middag eller så var priserna skyhöga.

Till slut, alldeles för hungriga och med två trötta barn satte vi oss vid en bar och beställde in tapas. Det blir inte alltid som man tänkt sig och därefter lade vi ner all ambition att äta middag på restaurang under vår resterande tid i Spanien.

//Anna-Stina

 

Hemma hos oss i Portugal!

Nu har vi påbörjat vår tredje vecka här i Portugal och vi börjar komma in i vardagen mer och mer och forma våra rutiner. Är det inte vardag och rutiner vi vill komma ifrån när vi reser så mycket kan man kanske fråga sig ? Nej inte alls, tvärt om. Anledningen till att vi väljer att vara borta längre perioder (så kallad longstay) på en och samma plats är just det att vi vill ha en vardag. Rutiner är bra för vår familj antingen det är i Stockholm, Dalarna eller i Portugal.

Vår Lägenhet

Lägenheten vi bor i hyr vi genom airbnb, vilket vi gjort ett antal gånger under tidigare resor. Det har alltid funkat mycket bra och så även denna gång. Innan vi bokade visste vi absolut ingenting om området utan valde den lägenhet som var billigast (det skilde nämligen cirka 10000kr/månaden mellan vår lägenhet och övriga i samma område) och något så när i närheten av svenska skolan.

Vid första anblick är huset vi bor i hiskeligt och det blir inte bättre av att grannhusen är övergivna ödehus. Som tur är stämmer inte standarden på själva lägenheten överens med fasaden.

DSC_0711

Vårt hus med de inglasade balkongerna.

IMG_5129

Vårt hus till höger, granne med ödehusen, sett nedifrån havet.

Ytan på cirka 50kvm är uppdelad på ett litet kök, matsal/vardagsrum, ett sovrum samt ett badrum. Barnen sover i sovrummet medan vi föräldrar sover på bäddsoffan i vardagsrummet. Vi har även två inglasade balkonger, en för att sitta på samt en som vi använder till förvaring (mestadels våra brädor, skor och badkläder). Vi klarar oss alldeles utmärkt på denna lilla yta, vilket är mycket tack vare att barnen nästan inte har några leksaker med sig samt att vi alla har ett mycket begränsat antal klädesplagg med oss.

DSC_0718

Vårt minikök och matsal. Ytterdörren är till höger i bild.

DSC_0715

Vardagsrummet/matsalen och vår balkong.

DSC_0724

Sovrummet och ”förvarings”balkongen.

DSC_0717

Balkongen med utsikt över havet och surfbrytet.

DSC_0719

Balkongen som fungerar som avlastningsyta.

DSC_0727

Vyn från vårt köksfönster!

DSC_0728

Barnen tenderar att sprida ut sig i lägenheten. Här har vi ritat en stad och ett hav på gammal kartong!

DSC_0729

Vi tager vad vi haver i leksaksväg när vi reser.

Området – Parede

Området vi bor i heter Parede och ligger mellan Carcavelos och Estoril, cirka två mil från Lissabon centrum. Här blandas lyxvillor, nedklottrade murar och slitna lägenhetshus. Det finns mycket få hotell i området Carcavelos/Parede vilket gör att turisterna lyser med sin frånvaro och de flesta besökarna på stränderna är portugiser.

IMG_5010

En gata i Parede.

DSC_0563

En gata i Parede.

DSC_0573

Tågstationen i Parede.

IMG_5052

Nedklottrad vägg på väg till förskolan.

Vår lägenhet ligger endast 150 meter från havet, vilket vi även ser från vår balkong. Vi har även lyxen att se ett surfbryt från balkongen! Om man vill kan man promenera flera kilometer längs havet mellan Carcavelos och Cascais och smita ner på någon av de många stränderna och restauranger som finns att välja bland.

DSC_0599

Utsikt från vår balkong.

IMG_5095

En av många stränder i området.

IMG_4978

Vacker solnedgång längs havspromenaden i Parade.

Svenska skolan där barnen går på förskola ligger i Carcavelos, cirka två kilometer från vår lägenhet så det är inom promenadavstånd. Längs vägen passerar vi lekparker, matbutik och mängder av mysiga restauranger och caféer.

//Anna-Stina