Etikett: kapstaden med barn

Kirstenbosch

Lämna en kommentar

Vår första riktiga dagsutflykt efter att ha landat, spanat in de närmaste omgivningarna där vi bor och badat ett antal gånger i vår svinkalla pool, gick till den botaniska trädgården Kirstenbosch. Wow är väl ett ord i underdrift för att beskriva denna plats. Med Taffelberget i bakgrunden kan man utforska den ena växten vackrare än den andra på ett område stort nog för att inte hinna se allt på en dag. Området görs sig bäst på våren under blomningen, men är väl värd ett besök även under sommaren som vi gjorde en dag då blåsten omöjliggjorde aktiviteter vid kusten. Terrängen är minst sagt backig inne i trädgården och har man med sig barnvagn, som vi hade, får man räkna med att svettas lite och träna sina benmuskler.

dsc_0170

Entrén till Kirstenbosch

dsc_0174

Vid entrén finns det cafe och souvenirbutik

dsc_0195

stora härliga lekområden för barnen i Kirstenbosch

dsc_0250

Vackra blommor i Kirstenbosch

Parken är ett populärt utflyktsmål på helgen för sydafrikanska barnfamiljer som äter picknick på filtar under de skuggande träden.

dsc_0276

Många picknickande familjer

Lunch åt vi på restaurangen Moyo, en kedja med ett varierat utbud av vällagade afrikanska maträtter till ett hyggligt pris med svenska mått mätt. Utanför restaurangen ligger en liten lekpark där barnen kan leka av sig i väntan på maten.

dsc_0212

Restaurangen Moyo i Kirstenbosch

dsc_0208

Bra mat på restaurangen Moyo

dsc_0203

Bra mat på restaurangen Moyo

dsc_0215

Lekparken utanför restaurangen Moyo

Missa inte:

  • Fragrance garden – Här hittar man olika doftande växter som barnen tyckte var jätteroligt att lukta på.
dsc_0198

Att dofta på blommor och blad är spännande

  • Tree Canopy walkway – Hängbro med underbar utsikt!
dsc_0225

Hängbro på höga höjder

dsc_0232

Hängbro på höga höjder

  • Cycad amphitheatre –  växter som funnits innan och under dinosauriernas tid. Här finns även statyer av dinosaurier som kan vara roligt för barnen att titta på.
dsc_0242

Cycad amphitheatre

Att planera det oplanerade, det blir inte alltid som man tänkt sig

2 kommentarer

Resan till Kapstaden börjar med en känsla av total kontroll. Vi har packat flera dagar innan och förberett lägenheten för uthyrning säkert en vecka i förväg genom att storstäda, skriva listor och göra plats. Den här gången ska vi inte stressa och göra en massa ändringar i sista minuten. ”Det tar alltid mycket längre tid än man tror ”har vi sagt till oss själva, fyllda av visdom från tidigare misstag. Marcus pappa har erbjudit skjuts till flygplatsen och vi har bestämt att vi ska åka 08:30 hemifrån, i god tid innan planet går 11:25 från Arlanda.

08:29. Bilen lämnar Stockholm, det sista vi gör är att slänga nycklarna i brevlådan så hyresgästerna får ett extra par. Hela sällskapet är på gott humör.

09:17. Framme vid Arlanda. Bagageberget lassas på två vagnar och vi ställer oss i kö till baggagedroppet.

09:21. Triumferande slänger vi fram pass och boardingkort i incheckningsdisken och får som svar att vi även måste visa de nödvändiga personbevisen för att kunna resa in med barn i Sydafrika..

09:22. Vi inser efter febrilt rotande i väskorna att vi;

  1. Inte har med personbevisen.
  2. Inte vet var personbevisen finns.

Den självupplevda känslan av triumf övergår snabbt i panik. Stina blir i sedvanlig ordning aggressiv och irrationell, Marcus reagerar med att röra sig långsammare än vanligt och måste hela tiden kämpa emot viljan att lägga sig i fosterställning och sätta på sig hörlurar.

09:23 Marcus springer ifatt sin far som precis ska sätta sig i bilen och rivstartar mot Stockholm, först för att hämta extranycklar eftersom vi slängde in vårt sista par i brevlådan och sedan till lägenheten för att eventuellt hitta personbevisen.

10:01 Likt en amfetaminstinn inbrottstjuv rotar Marcus utan systematik eller vidare ordning igenom varje skrymsle i lägenheten på jakt efter de nödvändiga bevisen. De återfinns till slut i en flyttkartong uppe på vinden. I virrvarret har lådor och bråte rasat ned och halvt blockerat ingången till vindsförrådet med följd att Marcus hoppar ut och slår huvudet i dörrkarmen. Det krasar i käkarna.

10:08. Bilen lämnar Stockholm för andra gången.

10:39. Hyperventilerandes når Marcus incheckningsdisken, en minut innan den stänger. Nu rinner blod i en rännil ned från hjässan, papperen är skrynkliga av handsvett och känslan panik är nu ersatt av post-traumatisk stress.

11:25. Planet lyfter och Marcus sjunker omedelbart i en djup och drömlös sömn.

Så vad kan man dra för lärdomar av denna anekdot? En bra sak är att vara ute i god tid för att kompensera för det oförutsedda. En annan bra sak är att packa det man i tidigare inlägg skrivit är nödvändigt att ta med på just denna resa.