Victoria – topp 3

Nu när vi är inne på vår femte vecka av vårt elva veckor långa Australienäventyr har vi hunnit avverka två delstater. South Australia överraskade oss med många positiva och oförglömliga upplevelser, läs mer här: South Australia – topp 3.

När vi nu alltså även har lämnat Victoria inser vi att vi täckt in oerhört mycket av vad delstaten har att erbjuda; magiskt vackra Great Ocean Road, guldgrävning i Sovereign Hill, vandring i the Grampians, storstadsliv i Melbourne, vinprovning i Yarra Valley och kuststäderna i the Gippsland.

Voilà, här är vår topp 3:

1. Melbourne

Kanske inte helt otippat hamnar Melbourne på topplistan. Staden som erbjuder allt från sköna stranddagar, bra museum, fantastiska lekparker och grönområden, en botanisk trädgård utan dess like samt icke att förglömma, en underbar kaffekultur! I Melbourne trivdes vi som fisken i vattnet och skulle gärna komma tillbaka hit igen.

Läs alla våra inlägg om Melbourne här: Melbourne.

DSC_0032

Utsikt från piren i St. Kilda, Melbourne, Victoria

DSC_0267

Härlig utsikt från den botaniska trädgården i Melbourne, Victoria

DSC_0894

Många kaféer och restauranger på Acland street i St. Kilda, Melbourne, Victoria. Vår favorit var 95an.

DSC_0003

Stranden i St.Kilda, Melbourne, Victoria

 

 

2. The Grampians

Det var magiskt att anlända till vår stuga i Halls Gap och välkomnas av en flock med kakaduor på altanen. Att sitta på verandan med ett glas vin och lyssna på fågelsång medan solen gick ner över bergen och färgade dem röda kommer vi aldrig att glömma. Inte heller kommer vi att glömma vandringen vi gav oss ut på som slutade i en misslyckad räddningsaktion. Läs mer om det här; The Grampians – en misslyckad räddningsaktion i bergen.

DSC_0168

Kakaduorna som välkomnade oss vid vår stuga i Halls Gap, Victoria

DSC_0074

Mysiga promenadstigar runt vår camping i Halls Gap, Victoria

DSC_0124

Högst uppe på toppen av the Pinnacle i Grampians, Victoria

DSC_0126

The Grampians, Victoria

 

3. The Great Ocean Road

Vi funderade först om vi skulle ta med Sovereign Hill på topplistan och lämna Great Ocean Road utanför, men om man bortser från alla turister som vi så gott som samkörde med längs hela sträckan så är Great Ocean Road en höjdare. Stränderna, de små samhällena och vyerna var otroligt vackra och det går faktiskt att hitta platser där man slipper trängas med selfie-sticks.

Läs vårt inlägg om The Great Ocean road här: Koalor och vågor längs Great Ocean Road

DSC_0207

Otroligt mycket turister vid de tolv apostlarna längs the Great Ocean Road, Victoria

DSC_0094

Härliga stränder längs the Great Ocean Road, Victoria. Här är stranden i Lorne.

DSC_0032

Kollar vågorna vid Bells Beach längs the Great Ocean Road, Victoria

DSC_0125

Att man såg många koalor längs the Great Ocean Road var en stort plus

 

Mot Sydney

I skrivande stund befinner vi oss vid Lake Conjola sisådär tre timmar söder om Sydney. De tre senaste dagarna har varit blåsiga, kalla och regniga så till den grad att våra jackor har kommit fram och jag tidvis saktat en mössa. När vi imorgon anländer till Sydney där vi skall bo i två veckor så hoppas vi på värme och massor av surf.

 

//Anna-Stina

The Grampians – en misslyckad räddningsaktion i bergen

The Grampians är en skogbeklädd bergskedja cirka tre timmar väster om Melbourne. Vi passerade den på väg mot östkusten och valde att göra ett tvådagars stopp för att kunna vandra och njuta av naturen. Vi valde att bo i Halls Gap vilket de flesta gör eftersom flera vandringsstigar utgår därifrån och det finns både hotell och butiker. Halls Gap ligger vackert instoppat mellan bergen och har ganska hög mysfaktor. Dessutom, på kvällarna samlas traktens kängurur mitt i stan och betar på gräsmattan. Det kryllar också av kakaduor vilka ofta hängde på verandan till stugan vi hyrt i väntan på matrester.

DSC_0168

Ett gäng Kakaduor hälsade oss välkomna till vårt boende i Halls Gap

DSC_0184

På lekplatsen kryllade det av kängurur

The Pinnacle Walk

Vi valde att vandra till utsiktstoppen the Pinnacle, via en tvåkilometersslinga som utgår från Sundial Carpark 15 minuters bilväg från Halls Gap. Vi i team A hade följe med en kompis från Melbourne och hans barn (team B) och valde rutten för att den skulle vara lämplig för ”younger kids”. Följande drama utspelade sig hädanefter en varm eftermiddag i the Grampians:

15:35 – Glada i hågen lämnar båda teamen med föräldrar och barn Sundial Carpark för att gå den två kilometer långa leden till toppen.

16:00 – Efter att ha klättrat på samtliga stenpartier vid sidan av vägen börjar barnen tröttna och fråga om vi är framme vid ”vattenfallet” snart. Konflikt uppstår när vi klarar ut att det inte är ett vattenfall vi är på väg till.

16:35 – Vi inser att sträckan är två kilometer enkel väg och inte tur och retur som vi trott och får därmed mörka för vår fyraåring att han kommer att få gå hela vägen tillbaka efter att ha kommit fram. Vi inser också att det hade varit bra att ta med sig lite vatten med tanke på sträckan och värmen.

17:00 – Vi når en blåsig topp och tar några snabba nervösa bilder eftersom barnen envisas med att gå för nära kanten. Inte läge för psykbryt vilket dock sker i båda teamen så team B börjar sin nedfärd före oss.

17:35 – Vi når Sundial Carpark igen efter att ha burit båda barnen två kilometer ned för ett brant berg. Team Bs bil står märkligt nog kvar på parkeringen. Hade inte de gått före oss? Vi åker hem och fixar mat.

18:10 –Team B har fortfarande inte kommit till stugan så jag kör tillbaka till parkeringen för att hitta team Bs bil kvar. Jag inser plötsligt att Team B kan vara kvar på toppen ormbitna med brutna ben och sprintar därmed upp till toppen för andra gången denna varma eftermiddag. Upp och ner varvar jag ett indiskt sällskap som frågar hur det egentligen står till.

18:15 – Team B har kommit tillbaka till stugan, de läste skyltarna fel och fick gå hela vägen hem. Pappan i team B får höra att jag gått ut och letat och börjar därmed försöka lifta tillbaka till toppen eftersom jag saknar täckning på mobilen och inte kan nås.

18:40 – Jag är tillbaka på Sundial Carpark, dyngsur av svett efter att ha satt rekord på the Pinnacle tur och retur, jag börjar istället köra till vandringsledens andra parkeringar och leta om de skulle ha gått fel. Det börjar skymma.

18:45 – Team Bs pappa lyckas lifta upp till Sundial Carpark för att hämta sin bil och leta efter mig.

18:50 – Jag kommer tillbaka till stugan redo att ringa SOS och får höra att de kommit tillbaka men att team Bs pappa är ute och letar lift i stan. Jag beger mig till fots in till stan.

18:55 – Team Bs pappa kommer till stugan och får höra att jag begett mig ut att leta efter honom i stan och åker därmed iväg för att leta efter mig.

18:57– Jag ser team Bs bil passera på gatan och börjar springa efter den och ropa och gestikulera. Förgäves. Jag upptäcker att det indiska sällskapet jag varvade på toppen nu ser mig jaga en bil i Halls Gap och inser att det är dags att gå hem och duscha. Kvällen över.

DSC_0113

När vi nått den här höjden hade vi mer än halvvägs kvar till toppen

DSC_0097

Båda barnen var otroligt duktiga på att klättra och ta sig fram längs den tidvis krångliga vandringsleden

DSC_0126

Högst upp på toppen av the Pinnacle var det inte bara våra barn som var farligt nära kanten

DSC_0130

Utsikten från toppen var fantastisk men det blåste och regnade vilket gjorde det hela lite läskigt

DSC_0137

Vackra stenformationer och två trötta barn

 

//Marcus