Dyka med hajar i Kapstaden

Det är världsklass på dykningen i Sydafrika, åtminstone om man intresserar sig för större marina djur som hajar, sälar och valar. I vattnen runt om Kapstaden myllrar det marina livet och kusten kring Kaphalvön kantas av kelpskogar som erbjuder skydd åt fiskar, humrar och krabbor. Stora sälkolonier lever här vilket innebär mat åt bland annat vithajar som patrullerar längs med strandkanterna.

Många turister väljer att dyka/snorkla i bur utanför Gaansbai för att titta på vithajar, en bransch som blivit lite av ett spektakel och till viss del ganska omstridd. Många påpekar att man kanske inte ska lära vithajarna att associera människor med matning, i synnerhet som vithajarna går in i False bay på sommaren där folk badar och surfar. Ett alternativ om man vill dyka nära hajar utan bur är antingen med cow sharks vid Pyramid rock där ingen matning behövs, hajarna är nyfikna ändå. Ett annat alternativ utan bur är att åka ut längre till havs där dykfirmor lockar till sig pelagiska arter som blåhaj och makohaj med fiskrens.

Marcus begav sig ut på en havsfärd en tidig morgon när vinden mojnat med dykcentret Pisces divers i Simon´s town. På denna typ av utfärd tar man sig ut till havs där de varma strömmarna börjar, i detta fall tog det 16 sjömil och 90 minuter i kraftig sjögång innan lämplig plats var funnen. Är man det minsta sjösjuk är det nödvändigt att ta en tablett mot detta innan. Väl ute till havs när vattnet övergick från grågrönt till blått började besättningen slänga ut ett spår av fiskrens som hajar i området skall känna av och därefter söka sig mot källan. När den första hajen dök upp, i detta fall en makohaj på två meter, fick vi börja snorkla lite försiktigt för att inte skrämma bort den. Därefter dök ytterligare fyra blåhajar på en till två meter upp som vi dök med under nästan två timmar. Dessa var väldigt nyfikna och kunde ibland få för sig att nafsa på kamera, tank och väst. Upplevelsen var helt fantastisk!

 

DCIM100GOPRO

DCIM100GOPRO

Här är ytterligare några höjdpunkter från Kapstadens dykning:

Partridge point– Stor sälkoloni nedanför Simon´s town där man kan både snorkla och dyka med hundratals nyfikna sälar. Att snorkla här går bra med barn, det finns arrangörer som anordnar detta.

Pyramid rock – Kelpskogar nedanför Simon´s town där man har stor chans att träffa på nyfikna cow sharks

Oudekraal – På Atlantsidan, utgångspunkt för flera dykplatser i marint reservat med stora klippformationer

 

Taffelberget med barn

Något som ligger på många turisters bucket-list i Kapstaden är att ta sig upp på Taffelberget, eller Table mountain, som numera är framröstat till ett av världens sju naturunderverk. Detta kan man göra antingen genom att vandra upp någon av de olika lederna vilket tar från 90 minuter via den enklaste varianten. Ett vanligare alternativ är att ta linbanan upp. Med små barn känns det lite masochistiskt att vandra upp så vi valde det senare alternativet. Det är en hisnande färd på några minuter, plågsamt för höjdrädda, njutbart för andra. Själva hytten tar 65 personer vilket kan tyckas trångt men eftersom den roterar 365 grader får alla utsikt åt alla håll under turen.

img_1781

Linbanan upp till Taffelberget

dsc_0774

Inne i linbanan, inget för höjdrädda…

dsc_0693

Fantastisk utsikt uppifrån Taffelberget

dsc_0726

Fantastisk utsikt uppifrån Taffelberget

dsc_0768

Fantastisk utsikt uppifrån Taffelberget

Väl uppe på Taffelberget finns det utmärkta vägar att gå för att upptäcka flora, fauna och utsikt. Det finns specifika leder där den kortaste tar 15 minuter. En stor del av vägarna är asfalterade och går således att ta sig fram med vagn, vilket vi såg att många hade med sig.

dsc_0731

Många selfies uppe på Taffelberget

dsc_0710

Långa fina promenadvägar uppe på Taffelberget

Uppe på berget myllrar det av olika sorters blommor och buskar, agamödlor, fåglar och några hamsterlika jättegnagare som heter dassies. Med lite tur kan man se en klipspringer. Uppe på berget finns en restaurang och en Souvenirshop.

dsc_0716

Dossiés finns det många av uppe på Taffelberget

dsc_0721

Rikt djurliv uppe på Taffelberget

dsc_0734

Restaurang och souvenirshop uppe på Taffelberget

dsc_0744

Souvenirshop uppe på Taffelberget

Att ta sig upp på Taffelberget kräver lite vältajmad logistik. Först och främst kan det inte vara för molnigt så att man inte ser något överhuvudtaget, samt att det inte blåser för mycket, dels för att linbanan inte går upp då och dels för att det är ganska otrevligt uppe på toppen vid för hård blåst. På den officiella hemsidan kan man läsa om dagens väderförutsättningar http://www.tablemountain.net .Vidare har man och göra med trängseln. Man parkerar längs vägen innan linbanan om man kommer med bil, det innebär att desto fler folk som har kommit desto längre ned på vägen måste man parkera och därmed gå. Det finns en drop-off zon högst upp som kan vara bra att lämna packning och barn på innan man parkerar. De flesta förköper biljetter innan på nätet på tidigare länk, trots detta kan väntetiden vara uppemot tre timmar att åka linbanan under högsäsong på helgen. Bäst är att undvika dessa perioder. Vi kom en vardag vid nio och behövde inte köa alls.

Uppe på berget kan det vara kyligare än nere på marken så det är bra att ha med extra tröja. Som alltid gassar solen rätt rejält så glöm ej solkräm!

 

Vandra med barnen – samt möte med en Shark Spotter

Så var det då dags för lite vandring igen och denna gång tog vi med oss barnen. Först var det tänkt att bara vår femåring, som vi vet är kapabel att gå långa sträckor utan problem, skulle följa med. Det slutade dock med att treåringen, även han hängde med. Det är väl dags att han får träna sina små ben tänkte vi.

Vandringsleden som vi valt ut heter Echo Valley och går längst med bergen, mellan St James till hamnen i Kalk bay. Vi hade läst att den skulle vara relativt lättvandrad vilket passade bra när barnen skulle följa med.

dsc_0549

Direkt vid starten på vandringsleden började det gå uppför, på sandigt och stenigt underlag. Lillkillen tog täten och vi konstaterade att han nog aldrig gått så fort i hela sitt liv.Efter några minuter in på vad som var utsatt att vara en cirka 60 minuters lång vandring utbrast han dock i en klagan över trötta ben. Första pausen. Vid det här laget hade femåringen glidit förbi och var långt före tillsammans med Marcus.

Väl igång igen betade vi av en kort sträcka innan det var dags för kisspaus. Andra pausen.

Ytterligare metrar avverkades innan vi stötte på en Shark spotter på sidan av stigen. Tredje pausen.

dsc_0484

En Shark spotters jobb är att hålla utkik efter hajar och rapportera ner sina upptäckter till stranden. Till honom hade vi ett antal frågor och han svarade glatt på alla.

  • Hur ofta ser ni hajar? Senaste vithajen på just den här Shark spotterns territorium, St James/Kalk bay, var den 31a december 2016. De ser betydligt fler hajar vid Muizenberg (där vi surfar) samt Fish Hoek.
  • Hur upptäcker ni dem? Genom rörelser på vattenytan (inte genom att de ser fenorna).
  • Hur många hajar ser ni samtidigt? Oftast en.

Efter frågestund och fotografering var det dags att gå vidare. Vi kom en relativt lång bit innan det var dags för nästa paus som resulterade att Stina fick agera skjuts. Upp på ryggen med en inte helt lätt treåring och fortsätta klättra upp för berget.

dsc_0491

dsc_0508

dsc_0500

dsc_0506

Ett otal pauser senare hade vi nått toppen på vandringsleden och härifrån skulle det bara gå nerför. Nerför och lättare tänkte vi. Vissa partier blev lättare ja, men andra partier var riktigt branta och luriga. Med en treåring fastklistrad på ryggen alternativt axlarna blev det minst sagt svettigt.

dsc_0544

dsc_0540

dsc_0545

vandringsleden avslutades ovanför hamnen i Kalk bay

Väl nere på stora bilvägen igen var det bara att bege sig till fots, tillbaka till början av leden för att hämta bilen. Barnen slapp dock detta utan fick istället avnjuta en välförtjänt färskpressad apelsinjuice på ett café.

 

 

En vecka i Kapstaden, de första intrycken och reflektionerna…

Sydafrika ter sig vara ett kontrasternas land. Under vår första vecka har vi fått oerhört många intryck. Det första som mötte oss var skillnaden i levnadsstandard mellan Kapstadens invånare. Redan på väg från flygplatsen passerar man de första kåkstäderna, ett gytter av plåtskjul, elledningar och barfotabarn. Ganska snart kommer man in i Kapstadens finare områden som mer påminner om välbärgade Beverly Hills i Los Angeles, med prunkande trädgårdar, märkesbilar, höga staket och övervakningskameror. Av de vi pratat med som bor här verkar det även finnas dragna skiljelinjer mellan afrikaans- och engelsktalande vita. Med tanke på Sydafrikas historia är det kanske inte konstigt att integrationen har en lång väg att gå, i synnerhet när de ekonomiska medlen är så ojämnt fördelade. För en nyanländ svensk känns det en smula bisarrt att smutta på en krispig Sauvignon Blanc under skuggiga ekar på en vingård samtidigt som människor lever under miserabla förhållanden några hundra meter bort.

Med detta sagt, som turist finns det oerhört mycket att upptäcka och njuta av i Kapstaden. Sydafrika har ett i det närmaste perfekt odlingsklimat vilket gör att man mer eller mindre är självförsörjande avseende frukt och grönsaker. Därmed kan man köpa otroligt bra primörer till en spottstyver. Maten på i princip alla restauranger vi varit på har varit väldigt bra och med svenska mått mätt mycket billig.

img_1422

Ananas för billig penning

img_1417

Finfina frukter

dsc_0513

Färska skaldjur

Kapstaden ligger fantastiskt vackert mellan hav och branta berg. Det känns svindlande att man i princip kan surfa varje dag någonstans längs Kaphalvön, att man både i och utanför staden hittar hundratals vingårdar, förstklassiga restauranter och stränder. Lägg till suverän dykning och vandring till detta.

img_1449

Surf på Long beach, Kommetjie

dsc_0527

Misty Cliffs

dsc_0711

Vingården Tokara

dsc_0445

Stranden i Fish Hoek

dsc_0110

Strandpromenaden i Fish Hoek

Slutligen några små reflektioner från första veckan:

  • Sydafrika, eller åtminstone Kapstaden, kan sitt kaffe. Till och med på surfstranden i Kommetjie kan man få en god Cappuccino!
dsc_0566

kaffevagnen på Long beach, Kommetjie

  • Det är ett mysterium hur sydafrikaner diskar, hittills har vi inte hittat några diskborstar i någon av mataffärerna vi varit i, bara svampar och stålull. Här kan någon tjäna miljoner.
  • Uppenbarligen använder man inte hushållspapperet till händer eller ansikte då det luktar någonting mellan kattpiss och gödsel. Frågan är var i hemmet man tolererar lukten av kattpiss och gödsel.
  • Det är bra med lite trafik på gatorna så man blir påmind om att ligga i vänsterfilen när man kör. Även när man varit här en vecka.
  • Solen på dessa breddgrader är oförlåtande redan från morgonen om man sitter på en surfbräda ute i vattnet. Något man inte märker i de konstanta sydöstliga vindarna.
  • Tyvärr så sopsorterar man inte, utan slänger ALLT i samma soptunna.
  • Många restauranger har förstått det där med att barn behöver sysselsättas för att föräldrarna och resten av gästerna skall få matro. Tummen upp för lekhörna i anknytning till restaurangen! Här kan du läsa mer om tips på barnvänliga restauranger i Kapstaden.
img_1438

Lekplats vid restaurangen Espresso.kom i Kommetjie

  • Det blåser en hel del och för första gången har vi fått användning av de långärmade tröjor vi alltid packar med oss på våra resor.
dsc_0154

Sälar vid hamnen i Kalk bay

  • Våra barn är inga badkrukor, de badar utan problem i 14-gradigt vatten!!!!
img_1389

Badtrollen

Pingvinerna på Boulders beach

Ett givet besök med barn på Kaphalvön är pingvinkolonin bredvid Boulders beach strax söder om Simons town. Här lever den numera sällsynta afrikanska pingvinen, som inte bara är liten och gullig utan också spontant kan utbrista i högljudda åsnebröl, vilket givit dem det alternativa namnet l”Jackass penguin”.

dsc_0499

Själva Boulder´s beach är en väldigt bildskön strand med turkost vatten, vit sand och stora klippblock som för tankarna till någon av Sydostasiens finare stränder. Liknelsen slutar dock där då vattnet håller en minst sagt uppfriskande temperatur och över stranden vilar en slöja av rutten fisklukt. Om lukten beror på pingvinernas matrester, deras exkrementer eller pingvinerna själva låter vi vara osagt men vi avråder från att inta medhavd matsäck just på stranden.

dsc_0474

Stranden Boulders beach

img_1388

Kallt vatten stoppar inte våra barn från att bada

Längs med området går en strandpromenad i trä, den kan nås via två parkeringar, en i vardera ände. På promenaden går det utmärkt att gå med barnvagn. Inträde ligger för närvarande på 70 rand för vuxna. Från strandpromenaden ser man hundratals pingviner, nere på stranden kan de även komma fram om man har tur. Det är gott om turister som besöker området vilket förstås förtar lite av vildmarkskänslan då folk tränger sig fram för att ta selfies med pingviner i bakgrunden, men detta kan säkert undvikas om man kommer på morgonen då många bussturer verkar planera för lunchstopp i Simon´s town.

dsc_0481

dsc_0486-1

img_1392

dsc_0506

Blir man hungrig kan man som vi gjorde, äta lunch på restaurangen Seaforth som serverar bra fisk och skaldjur med havsutsikt till hyggliga priser. Från restauranger kunde vi till och med se flera pingviner som sökt sig ut utanför reservatet.

dsc_0513

Skaldjurstallrik på restaurangen Seaforth