Vackert belägen med Picos de Europa i söder och Atlanten i norr, ligger den mysiga badorten Ribadesella. Staden delas upp i två delar av floden Sella som har sitt inlopp här. Kort sagt kan man säga att stranden ligger på ena sidan och centrum med restauranger och butiker ligger på den andra.

Vårt hotell låg tillsammans med ett stort antal hotell utmed strandpromenaden vid Playa de Santa Marina. Här hittar man inte bara hotell, utan även ett stort antal lyxvillor som var igenbommade för säsongen. Vi kunde snabbt dra slutsatsen att sista delen av september inte var någon som helst turistsäsong men kunde samtidigt väl förstå hur mycket liv och rörelse och turister som besöker staden under högsäsong.

Strandpromenaden vid Playa de Santa Marina i Ribadesella

Strandpromenaden vid Playa de Santa Marina i Ribadesella

Utsikten från vårt hotell i Ribadesella

Utsikten från vårt hotell i Ribadesella 

Med tunga moln hängande över staden och de närliggande bergstopparna i Picos de Europa promenerade vi in till centrum av staden, över bron som förbinder de två delarna.

Hamnen i Ribadesella med Picos de Europa i bakgrunden

Ribadesella med Picos de Europa i bakgrunden 

Ribadesella

Ribadesella 

Vår plan hela dagen hade varit att äta en sen middag och låta barnen vara uppe lite längre än vanligt. Vi ville ta seden dit vi kom helt enkelt och vara lite laissez faire (fast på spanska). Vi hade under våra tidigare kvällar i Spanien insett att restaurangerna öppnade för kvällen någon gång då våra barn vanligtvis går och lägger sig.

Glada i hågen och inställda på skaldjur undersökte vi menyn på restaurang nr 1. Nog för att restaurangen var öppen, men priserna var inte riktigt vad vi hade räknat med. Vi gick vidare till restaurang nr 2. Menyn såg god ut och vi hade nästan slagit oss ner vid ett bord när Marcus frågade i all hast om de hade börjat servera mat. Nej, kl 20. Bara att gå vidare och leta. De följande restaurangerna hade antingen inte börjat servera middag eller så var priserna skyhöga.

Till slut, alldeles för hungriga och med två trötta barn satte vi oss vid en bar och beställde in tapas. Det blir inte alltid som man tänkt sig och därefter lade vi ner all ambition att äta middag på restaurang under vår resterande tid i Spanien.

//Anna-Stina