The happiest place on earth! Eller?!
Vi avslutade vår första familjeresa och roadtrip med ett besök på Disneyland, Kalifornien. Vår dotter Sonja var sexton månader gammal och som föstagångsföräldrar så trodde vi att hon kanske skulle uppskatta ett besök i parken lika mycket som vi vuxna. Det gjorde hon inte riktigt visade det sig.
Vid ett besök på Disneyland bör man utrusta sig med ett lugn sinne och förbereda sig på att köa, till allt! Köandet började redan på väg in i parkeringshuset där det fullständigt vällde in bilar och bussar. Köandet fortsatte vid entrékassorna och vidare till alla attraktioner i parken, vare sig man skulle krama Kalle Anka eller åka karusell.
Det första vi gjorde inne i parken var att gå till ”Toontown” så att Sonja kunde träffa och hälsa på alla disneykaraktärerna. Vi föräldrar var övertaggade med filmkamera och kamera i högsta hugg. De där stora, konstiga figurerna var dock det läskigaste Sonja hade varit med om i sitt dittills sextonmånaders liv så resten av dagen fick vi hålla oss så långt ifrån utklädda figurer vi bara kunde, och det är lättare sagt än gjort på Disneyland.

Övertaggad mamma och inte helt nöjd dotter
Det som var roligt för sextonmånader gamla Sonja var att leka i Musse Piggs hus och några andra båtar och byggnader i ”Toontown”. Att åka karusell var även det lite roligt men bäst av allt var ändå att undersöka de svarta tyngdlyftningskulorna som satt fast i marken!

Helt ok tyckte Sonja

Musses hus var en höjdare

Åka karusell gick också an

Bäst på hela Disneyland enligt Sonja!

Bäst på hela Disneyland enligt Sonja!

Bäst på hela Disneyland enligt Sonja!
Summa summarum så hade Sonja glatt nöjt sig med att leka i vilken lekpark som helst den dagen och föräldrarna hade sluppit bli halvt ruinerade. Men om några år när våra barn blivit lite äldre så kanske vi åker dit igen, vem vet!
Vi gjorde Ocean world i hong Kong när Stella var 3,5 (och Max 10 mån). Också totalt overkill. Liknande igen sätter vi cirka 10-årsgräns på. Innan är de nöjda med betydligt enklare alternativ – de kan inte skilja på det ena från det andra och det är inte värt kostnaden – om man inte som förälder supergärna vill någonstans förstås. Men nej… var sak har sin tid och kul att ha något kvar också.